Igår provred jag ju två maxade c-ponnyer på ett uthyrningsstall i uppsala. De hyr ut hästar/ponnyer från mitten av agusti till mitten av juni.

 

Först fick jag provrida en haflingervalack som hette Woker och var åtta år.

Min första tanke när jag hörde att det var en haflinger var att jag inte villeha en haflinger.. I mitt huvud är haflingers stora tunga tjocka ponnyer som inte passar mig. 

Gud vad dömmande jag är, dags att ändra på det.

Först och främst, vad fin han var! Kallades barbie-hästen haha och det passade verkligen, samma färg!

Väldigt lugn och härlig personlighet!

Han var allround inriktad och var faktiskt riktigt härlig! Pigg och framåt, lyssnade bra på mina hjälper. 

Men han var inte en nybörjarhäst, man fick rida i vartenda steg och sånna hästar tycker jag om!

Jag provade lite tempoväxlingar som gick bra. Provade också att göra lite sidförande åt båda hållen (skänkelvikningar) det uppfattade han inte riktigt och förstod inte riktigt hur han skulle göra. Vet inte om han faktiskt kan och jag bara var otydlig elr om han faktiskt inte kan.

Men det är ju någonting man lär sig när man har ridit in sig på hästen.

I galoppen var Woker väldigt krävande, både i fattningen och för att hålla igång. Man fick ställa sig upp i fältsits och låta honom lufta i några varv i högt tempo för att få fram själva styrkan att hålla igång.

Jag fick ochså hoppa några hinder, Woker hade mycket bjudning och hoppade med scoop, hoppade av bra och hade en fin teknik. Klarar nog av de högre höjderna bra!

När det gällde att jobba i form hade kan ganska kraftig och kort hals vilket fick konsekvensen att nosen inte alltid var i lodplan, men annars tyckte jag han höjde ryggen bra och jobbade med bakbenen.

I allmänhet tyckte jag väldigt mycket om honom, en ung häst som har något kvar att lära men ändå kan mycket, jag kan lära honom och han kan lära mig!

 

 

 

Andra hästen jag fick rida var en tolvårig konikponny som hette Bill.

Väldigt fin ponny med härlig och lugn personlighet. På det sättet var han och Woker väldigt lika varann.

Bill var väldigt erfaren på tävlingsbanorna och var därför en bra första häst, en läromästare.

Men han var väldigt lång i kroppen, lång rygg och lång hals, han gick med huvudet uppe i skyn hela tiden, jag kunde bokstavligen se nosen mellan hans öron, så det tyckte jag inte alls om.

Men han var mjuk i munnen och lätt att arbeta med, så jag kunde jobba ner honom i en mer samlad och låg form. Men jag uppfattade det som att han var vinglig i munnen, inte kunde hålla formen stadig utan ville hellre gå med nosen bland molnen.

Men om man jobbar honom i en stadig form varje dag så blir det väl bättre, funkar så mycket bättre att ha hand om en egen häst så man vet exakt hur man ska jobba den och precis hur den funkar.

Bill hade mycket bjudning och sammarbetsvilja och därför gillade jag honom.

Även i hoppningen var han fin, har tävlats upp till LC men har tränats på LB nivå.

Duktig häst med fin teknik.

 

 

Nu när jag tänker tillbaka och tittar på bilderna och filmerna ser jag ju att båda hästarna passar mig fast på olika sätt, jag tyckte om båda två och kan absolut inte välja mellan dem!

Woker tyckte jag om för att han var härlig och fräsch att rida, han kan lära mig och jag kan lära honom. Men han var ju inte lika utbildad som Bill.

 

Så nu lutar faktiskt beslutet mot Bill, han var en lugn och stabil förstaponny, bra för hela familjen, Wynja och Lova ska ju också kunna rida honom.

Så dethär året kommer vi satsa på att jag kan lära mig mera och då var Bill den bästa hästen.